Kategoriarkiv: Samhällsbyggnad

För eller emot nya jobb? (Vem är tillväxtansvarig hos ”koalitionen”?)

Få har nog undgått att det är omval i Örebro om en dryg månad. Den så kallade ”koalitionen” (Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna) har noggrant pekat ut ansvariga för ett antal områden. Vem som är ansvarig för skolfrågor råder ingen tvekan om (Lennart Bondeson, KD). Inte heller vem som är ansvarig för social välfärd (Rasmus Persson, C). Och så vidare.

Ingen har ansvaret för tillväxtfrågor och nya jobb.

Påståendet kan tyckas raljant: ”har Socialdemokraterna något tillväxt-kommunalråd?” frågar vän av ordning. Nej, det har vi inte: men vi är tydliga med att ingen fråga är viktigare än att skapa nya jobb, att Örebro ska gå framåt och utvecklas, att skapa tillväxt i Örebro. Och så är inte fallet hos ”koalitionen”. Ett av våra åtta vallöften lyder: ”Snabba besked för fler jobb. Växande företag ska få kontakt samma dag, erbjudas en träff inom en vecka och få en tydlig plan för kommunens hantering inom en månad.” Så har det nämligen inte alltid fungerat under åren då koalitionen styrt kommunen.

Folkpartisten Staffan Werme har pekats ut som ”utvecklingskommunalråd”, men läser man hans  blogg får man inga svar om vad det kan tänkas innebära. När ”koalitionens” lag presenterades (21/3) skrev Staffan Werme: ”I nästa blogg ska jag berätta om några av de utvecklingsvägar jag vill att Örebro ska beträda.” Fast i ”nästa blogg” skrev han istället om hur mycket han avskyr Socialdemokrater.

Så vitt man kan förstå ska dock Staffan Werme bli ansvarig för näringslivsfrågor. Det lugnar sannolikt inte Örebros näringslivsföreträdare, missnöjet med det tidigare styret i Örebro kommun var stort. Under den tidigare kommunledningen flyttade företag till exempel från Örebro på grund av att de inte fick besked från kommunledningen om de fick mark att växa på. Så helt lugn blir nog ingen.

En fråga som helt avgjort är viktig för tillväxten i Örebro är etableringar, markförsäljningar och att skapa en grundläggande infrastruktur för tillväxt. Ansvaret för många av dessa frågor finns hos Programnämnd Samhällsbyggnad. Under ”koalitionens” styre under den förra mandatperioden, sköttes detta område av Fredrik Persson (MP), och han är ”koalitionens” kandidat på samhällsbyggnadsområdet i omvalet.

Det lugnar nog inte heller Örebros näringslivsföreträdare. De gångna åren har präglats av stoppolitik och stängda dörrar. Arbetet med att dra ett nytt industrispår till flygplatsen stoppades. Arbetet med att skapa en servicepunkt för tung trafik (Truckstop) stoppades. Handelsetableringar stoppades. Och så vidare.

I tisdags var jag glad över att vara med och fatta beslut om att möjliggöra för Swedol att växa i Örebro. På en ny tomt längs E18 till Karlskoga får de möjligheter att framöver bli ännu större och på sikt att anställa ännu fler (uppgifterna om 70 nyanställda var ett missförstånd – det har Swedol aldrig pratat om).

Men Fredrik Persson såg problem. Till Radio Örebro sa han att detta storlager medförde mer transporter och att det ”kanske blir en smäll man får ta”. Inte direkt några hyllningstelegram där, inte.

För det första tycker jag att Fredrik har fel: att Örebro är ett nav för transporter är bättre för miljön än andra alternativ. Örebro ligger i mitten, med bra kommunikationer både med väg, järnväg och flyg och på det sättet har vi möjlighet att minska onödiga transporter.

För det andra tycker jag att Örebro kommun ska se möjligheterna med växande företag, inte problem. Om Örebro ska hänga med, om vi ska vara konkurrenskraftiga och gå framåt bör vi fortsätta satsa på transporter i Örebro. Därför bör vi skapa ett Truckstop snarast möjligt. Därför behöver vi järnvägsspår till flygplatsen. Därför bör vi ge snabba besked – och stå för de besked vi ger – till företag som vill växa i Örebro.

Transporter och logistik passar Örebro bra, och de jobben är viktiga av fler skäl. Inom transport, logistik, lager och service till transportbranschen finns viktiga instegsjobb på arbetsmarknaden. Även om många av jobben kräver både lång utbildning och erfarenhet så finns också många jobb som kan bli det första jobbet på väg tillbaka för personer som står utanför arbetsmarknaden.

När det gäller transport och logistik är det värt att påminna om att dåvarande oppositionsledaren Staffan Werme (FP) för mindre än tio år sedan  hånade satsningarna på logistikstaden Örebro. Han tyckte att vi istället borde satsa på biomedicin. Fast det pratar han inte om så mycket nu för tiden (Werme var ju också mot Conventum och annat, men det pratar han inte heller om längre).

I valet förra året kunde man ibland få uppfattningen att till exempel Moderaterna lärt läxan från den gångna mandatperioden: man får inget nytt förtroende om man inte tar tillväxt, jobb och utveckling på allvar. Därför är det lite extra förvånande att Moderaterna och den övriga ”koalitionen” ger ansvaret för näringslivsfrågor, etableringar och stadsplanering till just Staffan Werme och Fredrik Persson. Det känns helt enkelt inte riktigt som om någon tänker ta ansvar för tillväxtfrågorna i ”koalitionen”. För Örebros företagare (nuvarande och blivande) finns anledning att bäva inför omvalet.

Norrcity förtjänar breda lösningar (men högern vill inte)

Den norra delen av Örebro city, Norrcity, har problem. För lite kunder leder till alltför många tomma affärslokaler och en utdragen ombyggnad av Järntorget har minskat omsättningen rejält för flera butiker. Det har jag skrivit om här (busshållplatser på Olaigatan) och här (öppna Storgatan för biltrafik).

Imorgon bitti kommer cirka 100 engagerade örebroare att få lyssna på konsulten Jerker Söderlind som jobbat med norrcitys utveckling (bloggade om det här). Efter det bad arrangörerna oss politiker att ge något besked – så att de närvarande ser att vi menar allvar när vi säger att vi vill bidra till ny fart för norrcity. Därför har jag i en veckas tid försökt få besked från företrädarna för ”koalitionen” (M, MP, FP, KD, C) – i detta fall moderater och miljöpartister som ingår i presidiet för Programnämnd Samhällsbyggnad. Så här skrev jag:

”Till det mötet vore det bra om vi kunde visa att kommunen menar allvar och att vi är beredda att göra insatser för att sätta fart på norr. Ska något hända så handlar det ju om ett samspel mellan kommunen, fastighetsägarna, handeln och många fler. Jag vet inte vad vi kan bli överens om men gör ett försök med sex punkter som nog kan visa att kommunen menar allvar:

  1. Öppna Storgatan för bilar i gånghastighet (torgfartsgata), kompletterat med korttidsparkering (enligt Jerker Söderlinds idé)
  2. Gör Järntorgsgatan mer välkomnande mot Resecentrum (förstärk känslan av att det är en ingång till staden)
  3. Bygg ett brett övergångsställe från Resecentrum till Fredsgatan (även det enligt Jerker Söderlinds idé)
  4. Inled arbetet med ett idéprogram eller liknande för att göra Östra Bangatan och Järnvägsgatan mer attraktiva, mindre genomfartsled, mer stadsgata (finns i Jerker Söderlinds material)
  5. Starta arbetet för ett utbyggt resecentrum (pressmeddelande gick ut idag om projektet som kommer upp på programnämnden)
  6. Ta upp diskussionerna om byggande på grusparkeringen mittemot Resecentrum (Östra Bangatan/Fredsgatan).

Tacksam för synpunkter och reaktioner under denna vecka (mötet är ju nästa vecka).”

Jag fick ett svar: Nej, Miljöpartiet vill inte öppna Storgatan. Efter det strök jag punkt 1 och presenterade en ny idé: vi inleder arbetet med en Fördjupad Översiktsplan för Norrcity där punkterna ovan kan vara en del. Då kom ytterligare besked: Nej, ”koalitionen” vill inte starta något planarbete ”så nära inför valet”. Inga besked skulle ges före valet.

Fast sedan fick jag höra att ”koalitionen” ska presentera något imorgon, i alla fall. De byter gärna uppfattning hur ofta som helst – bara de slipper stå bakom politiskt breda lösningar…

Rädda norrcity – öppna Storgatan för långsam biltrafik

Nu går vi Socialdemokraterna fram med förslaget att öppna Storgatan för biltrafik på gåendes villkor, precis som både handlare och stadskärne-konsulter tidigare föreslagit. Norrcity behöver utvecklas så att Norrcity blir en levande stadsdel för handel, restauranger och service. Under fredagen uppmärksammade flera av de som har verksamhet på Norrcity att Järntorget varit avstängt i ett år och att Norrcity drabbats hårt. Busshållplatserna på Olaigatan diskuteras, men helheten för norr är ännu viktigare.

Igår uppmärksammade butiksägare på norr att Järntorget varit avstängt för ombyggnad i ett år. Det är inte okej, och på fredagen gick vi ut med ett pressmeddelande om detta, jag klipper in det här:

– Vi måste vända den negativa trenden för Norrcity och vi måste göra det nu. Annars är det för sent. Vi har hela tiden varnat för de negativa konsekvenser som uppstått med en långdragen ombyggnad av Järntorget samtidigt som parkeringar och bussar försvunnit. Idag är affärsinnehavarna på norr rent ut sagt förbannade över att man har försvårat deras möjligheter att verka. Handeln är en av de viktigaste drivkrafterna för Norrcitys tillväxt och utveckling, då kan vi inte bakbinda dem och göra det svårare för dem som vill verka där, säger kommunalrådet Björn Sundin (S), ansvarig för samhällsbyggnadsfrågor.

Under veckan har Socialdemokraterna varit och delat ut brev till 200 handlare i Norrcity för att samla in deras synpunkter på hur vi kan utveckla området (brevet bifogas). Många har framfört sina förslag.

– Det är tydligt att en av de viktigaste frågorna för handlarna är att öppna upp Storgatan för trafik så att de kan få kunder till sig och att det blir fler parkeringsmöjligheter på gatan. Därför lovar vi Socialdemokrater att om vi får stödet för att bilda en stark kommunledning för utveckling och jobb så gör vi Storgatan till en ”torgfartsgata” med korttidsparkeringar och långsam trafik på de gåendes villkor, säger Björn Sundin (S).

I de svar vi fått in från affärsinnehavarna i Norrcity är det inte bara biltrafik på Storgatan som efterfrågas. En övervägande majoritet vill att kommunen ser över busshållplasterna på Olaigatan, att Järntorget måste utvecklas till en levande mötesplats och att Resecentrum byggs ut.

-Den dialog vi nu för med de som verkar på Norrcity ger oss nya idéer och nya möjligheter. Flera frågor har vi påbörjat utvecklingsarbetet med, till exempel Resecentrum. Andra som Järntorget måste vi nu sätta högsta fart i. Kanske ska Bondens marknad ligga där i år?, avslutar Björn Sundin.

Några av de kommentarer som har kommit in från handlarna:

– ”Att ta bort parkering och bygga plaskdamm var idiotisk.”

– ”Bra om det blir torghandel på Järntorget.”

– ”Impulskunderna försvann när parkeringen togs bort.”

– ”Nya parkeringar måste skapas omgående”

– ”Minskad försäljning iom Järntorgets förändring”

– ”Jättedåligt att parkeringen försvann på järntorget. Järntorget är rörigt och inga kunder vill komma till området. De åker hellre till Marieberg.”

– ”Vi har tappat jättemycket i försäljning sedan parkeringarna försvann samt bussarna och samtrafiken. Ombyggnaden har dessutom tagit väldigt lång tid. Idag ett livlöst område.”

Ett Örebro som välkomnar uteserveringar!

Vi diskuterade uteserveringar igår på presidieberedningen för Programnämnd Samhällsbyggnad (en gång i veckan stämmer tjänstemännen av aktuella frågor med oss politiker). Lilla Örebro var ett exempel, Satin ett annat.

Lilla Örebro har uppmärksammats i media, eftersom de inte längre får sätta upp ett rep som avspärrning på Köpmangatans ena sida. Därmed finns en risk att gästerna inte längre får gå ut från restaurangens bar med en öl i handen. Jag bloggade om det härom dagen.

Lilla Örebro är en av de restauranger som skött sig bra och som därför nu får ett treårigt tillstånd, för tjänstemännen på Tekniska Förvaltningen (som ger tillstånd till just uteserveringen) är det ingen stor dramatik i att de två rep som tidigare varit uppspända inte längre får vara det. Den fast byggda uteserveringen får stå som den stått tidigare, i kommande tre år. Men problemet är att om Tillståndsutskottet i kommunen inte ger tillstånd till att gästerna ska få bära sin öl till uteserveringen om inte gatan är avstängd så kommer Lilla Örebro – trots att de skött sig bra – ha att välja mellan: 1/ att stänga uteserveringen eller 2/ att ha ytterligare personal och en bar ute på gatan (vilket självklart kostar rätt mycket).

I gårdagens NA lovade moderaten Ulf Södersten (ordförande i Socialnämnd Öster, där Tillståndsutskottet hör hemma) att han ska ”hitta lösningar” på Lilla Örebros problem. Hoppas att han hittar de lösningarna.

En restaurang som vill ha uteservering behöver ha kontakt med fyra olika delar av kommunen: Byggnadsnämnden (för eventuella skärmtak på byggnaden t ex), Tekniska Nämnden (för själva uteserveringen, upplåtelse av mark), Miljönämnden (när det gäller matlagning och hygien och liknande) samt Tillståndsutskottet/Socialnämnd Öster (alkoholservering). Det där är självklart inte bra.

Därför har Näringslivskontoret i Örebro kommun samlat alla kommunala aktörer och bjudit in restaurangerna till särskilda möten: under namnet restauranggruppen. Det arbetet är bra och har, enligt de allra flesta, lett till att förutsättningarna blivit bättre för restaurangerna, att kommunikationen fungerar bättre och så vidare.

Men likväl riskerar Lilla Örebro – som alltså skött sig bra – att inte kunna bedriva sin uteservering. Och den frågan släpper vi inte.

Jag lyfte frågan om att helt enkelt förlänga förra årets tillstånd: att alla som hade tillstånd förra året ska få tillstånd för samma saker som de hade då – i väntan på att vi ser över reglerna. Men tjänstemännens bild är att det inte skulle göra någon nytta: på det stora hela så har vi justerat reglerna så att det fungerar bättre. Och de allra flesta är rätt nöjda, menar tjänstemännen. Jag har ingen anledning att betvivla deras bild.

Då återstår att lösa problemen för Lilla Örebro och för Satin (det är också på gång, det handlar om hur stor uteservering de ska få ha – de vill ha lika stor som förra året). Och de två problemen borde man kunna lösa enklare än att göra stora generella förändringar.

Sedan återstår frågan om hur vi ska återställa förtroendet för Örebro kommuns hantering av restaurangerna i stan, för det ryktet har tagit skada av de senaste årens alla turer om allt möjligt.

Jag är tacksam för synpunkter även när det gäller detta.

Synpunkter från Ringstorp

I måndags kväll hade Socialdemokraterna bjudit in till ett öppet möte i Ringstorp för att diskutera vad som behöver göras i närområdet. Jag tog med mig många idéer och förslag och hoppas inom kort kunna komma närmare en lösning på en del av de problem som togs upp. Här är några av de saker som diskuterades:

  • ”Vad händer med Gamla Mejeritomten? Bostäder? Industri? Annat?” ”Helst bostäder”
  • ”Det saknas en mataffär i området”
  • ”Skorstenen på gamla Mejeritomten är ett problem”
  • ”Buller och annat störande från gamla mejerietomten”
  • ”Det behövs en simhall på norr, positivt med ett utebad”
  • ”Fler aktiviteer runt Svampen”
  • ”Det behövs en förskola i Hagaby så att föräldrar slipper ta sig över vägen till Ringstorp för att lämna barn”
  • ”Tunneln mellan Hagaby och Ringstorp används inte fullt ut. Många går hellre över vägen.”
  • ”Tung trafik går genom Ringstorp. Lantbruket som kör med sina traktorer”
  • ”På raksträckan Längbrogatan körs det racing. Snabba hastigheter som är farligt.”
  • ”Vill inte vara ansvarig för snöröjningen. Borde vara kommunen så att det blir en bra kvalité och röjs överallt.”
  • ”Återinför samtrafiken!”

Var ska bussarna stanna vid Järntorget?

En fråga som diskuterats länge och som irriterar många är situationen på Olaigatan, där bussarna (i båda riktningar) stannar utanför Centraplalatset/Konsthallen. Jag tycker egentligen att busshållpatsernas placering borde vara ämnet för ett särskilt öppet möte där handlare, boende och experter kunde ge sin syn och därmed bilda underlag för ett beslut om en eventuell flytt. Nu blir det inget öppet möte om detta, så istället väljer jag att här redovisa de alternativ som diskuteras. Jag tror att lösningen blir bättre om många är med och har åsikter, så jag hoppas att jag får in många synpunkter kring detta: via mail till bjorn.sundin@orebro.se eller i kommentarsfältet här nedanför. Här är de fyra alternativ som diskuterats:

1. Nuvarande lägen behålls, bussarna stannar utanför Konsthallen (i båda riktningar), vilket innebär att ingen annan trafik kommer förbi när båda bussarna stannar samtidigt. Fördelen är att man ser bussarna tydligt från Järntorget (ingen behöver leta efter hållplatsen). Nackdelar är snöras från Centralpalatset, trångt på trottoaren och på gatan (med mycket snö kan två bussar inte mötas).

2. Bussar åt öster stannar mittemot Konsthallen medan västergående stannar vid Karolinska skolan. Fördelen är att biltrafik kan passera även när bussar stannar samt att man löser trottoarträngsel, snöras och liknande. Nackdelen är att bussarna åt väster stannar långt ifrån Järntorget (utom synhåll), att cirka 6 p-platser försvinner samt att det blir omkörningar av stillastående buss (trafiksäkerhetsproblem).

3. Bussar åt öster stannar mittemot Konsthallen medan västergående stannar vid apoteket (hörnet Olaigatan/Gamla gatan). Fördelarna är desamma som i alternativ två, samt att bussarna syns från Järntorget. Nackdelarna är att bussarna blockerar ingången till Gamla gatan, att bussar riskerar att blockera Drottninggatan (när flera bussar står på kö) samt att det blir omkörningar av stillastående buss (trafiksäkerhetsproblem).

4. Bussarna åt öster stannar vid Järntorget (framför butiken Kavalkad) medan västergående stannar utanför Konsthallen/Centralpalatset. Då kan biltrafik passera bussar som stannar vilket är en fördel (och en nackdel: omkörningar av stillastående buss är ett trafiksäkerhetsproblem) och bussarna syns från Järntorget. Nackdelarna är att trottoarträngseln utanför Konsthallen, snöras med mera kvarstår, att 6 p-platser försvinner samt att trafiken på Olaigatan helt stoppas när lastzonen utanför Kavalkad används.

Så: vad tycker du?

Uteserveringar – tillskott eller problem?

Från diskussioner om uppbyggda altaner till gröna mattor till musik. Aldrig tar konflikterna kring uteserveringarna slut…

Nu har Lilla Örebro på Köpmangatan problem med uteserveringen denna sommar. Enligt Tekniska Förvaltningen så får de inte göra som förra sommaren, då de efter klockan 19 skapade en förlängning av restaurangen på gatan så att gästerna själva kunde gå ut med sin dryck. Istället ska de inhägna hela området vilket innebär att de måste ha en särskild bar på gatan, vilket självklart kostar mer pengar. Allt på grund av att det i år inte är okej att blockera ledstråken som går på båda sidor av Köpmangatan (ledstråk är upphöjda, markerade stenplattor som markerar vägen).

Och frågan många (bland annat jag) ställer sig: går det verkligen inte att lösa detta problem? Går det inte att hitta ett sätt som tillfälligt ”flyttar” ledstråken på sommarkvällarna (då ju inte så väldigt många går längs Köpmangatan)?

På vintern ligger det ju snövallar både där och på andra ställen – hur klarar vi ledstråken då? Och på marknadsafton och Hindersmässan, hur löser vi det då? Inte alls, är ju det sanna svaret, vilket borde tala för att vi faktiskt borde kunna hitta en lösning som fungerar både så att till exempel människor med funktionsnedsättningar tar sig fram och så att Lilla Örebro kan ha uteservering.

Jag vet inte tillräckligt om bakgrunden till den ändrade bedömningen (men jag har bett om en redogörelse för det vid nästa träff med tjänstemännen på Samhällsbyggnadsområdet – på torsdag). Men om det är politiska beslut som fattats under hösten 2010 och som nu leder till detta så tycker jag att vi ska diskutera om det går att justera dessa. Vi ska absolut inte säga fritt fram till allt: staden är till för alla och självklart ska inte city vara till bara för dem som inte åker rullstol, går med barnvagn eller är synskadade. Det ska inte vara okej att ställa ut bord och stolar hur som helst eller att spärra av gator så att man inte kommer fram.

Det är möjligt att tjänstemännen på Tekniska Förvaltningen har gjort helt korrekta bedömningar utifrån de riktlinjer vi beslutat om.  Men oavsett detta så måste Örebro kommun ändra attityd gentemot de krogägare och andra som tillför så mycket till Örebro. Utan restauranger, uteserveringar, nöjes- och kulturliv så skulle city ha ännu större problem än idag. Då skulle ännu fler välja externa köpcenter och i förlängningen skulle mycket färre kunna uppleva den fantastiska stadskärna vi har. Och dessutom skulle självklart miljöproblemen bli värre, när alla ska åka bil för att handla i köpcenter.

Alltså handlar detta inte bara om detaljer kring en uteservering. Det handlar om vilken inställning Örebro kommun har gentemot dem som gör city levande. På torsdag får jag en redogörelse för bakgrund och nuläge. Därefter kommer jag att lyfta frågan om hur vi går vidare. Vi kan i alla fall inte fortsätta som idag.

(För övrigt har jag hört talas om att fler restauranger har problem med tillstånd för sina uteserveringar i sommar; jag hoppas att andra hör av sig så jag får en mer komplett bild av läget.)

”Grupp-joggare” gav nya idéer

För några veckor sedan uppmärksammade NA ett gäng arbetsförmedlare (mestadels tjejer, men några män) som börjat jogga tillsammans när otryggheten var som störst, i samband med de kvinnoöverfall som påverkat alla örebroare så mycket. Jag tog kontakt med dem och bjöd in dem till Rådhuset för ett lunchsamtal om hur Örebro kan bli tryggare och det var ett inspirerande möte som gav både idéer på förbättringar och som pekade ut platser som vi behöver göra något åt.

”De joggande arbetsförmedlarna” springer på måndageftermiddagar och tar vägen ut mot Naturens hus i stort sett varje vecka. Det har varit problem en del dagar med halka, pölar och snö men de flesta gånger har det gått bra. Men få av dem skulle springit där ensamma under årets mörka månader. Annars är det en bra sträcka: inga rödljus som stoppar upp, bra underlag (grus) och vackra omgivningar. Att det hela tiden är nära bebyggda områden, där människor rör sig, bidrar till ökad trygghet.

En idé som väcktes och som vi pratade en del om var att skapa motionsstråk i, eller nära, stadsmiljön. Motionsspår är självklart det bästa underlaget men för många känns det otryggt att springa ensam i ett motionsspår. Och för andra är det helt enkelt tråkigt att springa just i motionsspår – stadsmiljö eller bebyggda områden är mer lockande för somliga. Sådana motionsstråk borde också märkas ut på stadskartor och skyltas. De borde sedan snöröjas bättre, belysningen borde anpassas för gång/löpning och kanske finns det andra anpassningar som kunde göras för att uppmuntra springandet. Sträckan ut till Naturens Hus och tillbaka är en lämplig sträcka, men Örebro är så stort att vi nog skulle behöva skapa 4-5 sådana sträckor (jag är tacksam för förslag på var de skulle kunna gå!).

Att springa tillsammans finns organiserat i till exempel Stockholm av Friskis och Svettis och det är ju en intressant lösning för de som vill springa men till exempel inte har tillräckligt många på sin arbetsplats som är intresserade av att följa med (den situationen kan nog kanske en och annan på S-kansliet i Rådhuset känna igen sig i…). Att springa tillsammans med andra skapar ett positivt ”grupptryck” som kanske underlättar för en del av oss som annars hittar så många skäl för att ”bara denna vecka” låta bli, och därmed är det en klok satsning för att öka folkhälsan.

Några konkreta förbättringar efterlystes också:

  • Skebäcksbron är väldigt trång för gångare/löpare (och cyklister), särskilt på vintern (enskylt gör bron ännu mer trång, en av löparna hade slagit i armen senast de sprang).
  • Gångvägen/cykelvägen längs CV-gatan verkar inte riktigt vara färdig (ska kolla det): dålig belysning och dåligt underlag på sina ställen.
  • Kan man sätta upp mer speglar utanför tunnlar, så att man ser in i tunneln innan man går in?
  • Tunnlarna under järnvägen, vid gamla ASG-terminalen (vid tennisplanerna, från Tunnelgatan till Stålgatan) är hemsk, och ändå är det dit cykelbanor och gångbanor leds.
  • Rakan från Tybble Vårdcentral, förbi fotbollsplanerna, mot Sörbyängen är otrygg: mycket buskar nära vägen.
  • Det saknas belysning på cykelvägen till Ekeby Almby (efter avfarten till Ormesta), vilket gör att många låter bli att cykla när det är mörkt, trots att cykelvägen är bra.

Ett föreningshus skulle ge Vivalla ny kraft

Ett intressant möte om föreningshus i Vivalla avslutade en i övrigt intressant dag (till exempel ett sammanträde med Programnämnd Samhällsbyggnad där vi beslutade om bättre snöröjning, justering av tomträttsvillkor som innebär en lättare ekonomisk börda för många örebroare och mycket annat).

Entusiasterna i Vivalla Hembygdsförening (med Ayesha Östürk och Najim Al Ganas i täten) hade bjudit in till ett möte om möjligheterna att skapa ett förenings/aktivitetshus i gamla Öknaskolans matsalsbyggnad (som annars ska rivas). Mötet flödade över av kreativa och konstruktiva idéer och efter att vi tillsammans gått och tittat på matsalen (med hjälp av ficklampor, elen är avstängd) så var alla överens om att det kan bli riktigt bra med ett föreningshus i den gamla matsalen.

Det innebär att vi nu sätter igång processen med att räkna på kostnaderna och att ta fram ett förslag på rivningskontrakt för huset. Övriga byggnader i gamla Öknaskolan (med undantag för idrottshallen) ska rivas och det vore intressant att istället skapa en park på den platsen. Matsalen kan bli kvar i 2-3 år, i väntan på en mer permanent lösning i anslutning till något av de andra projekt som pågår i Vivalla-Lundby-området (ny idrottshall på Vivallaskolan, utveckling av Poesigatan, ny skola i Lundby och så vidare).

Tanken, som Vivalla Hembygdsförening har, är att hembygdsföreningen agerar samlande kraft tillsammans med de andra föreningar (det finns 71 föreningar i Vivalla!) som är intresserade. Hittills har ett trettiotal föreningar varit inblandade i diskussionerna. I lokalerna avdelas ett rum till förvaringsrum där föreningar kan ha sina saker i låsta skåp och sedan får föreningarna boka in sig i huset. Totalt kan uppemot tio föreningar ha möten/aktiviteter samtidigt i huset så det är förståeligt att många Vivallabor ser väldigt hoppfullt på de här diskussionerna. Det kan verkligen innebära en energiinjektion i Vivallas föreningsliv. De två tjejerna från dansföreningen var väldigt entusiastiska: de är idag totalt cirka 100 ungdomar som dansar – och de får helt enkelt inte plats i de lokaler som finns.

Mycket återstår. Finansieringen måste lösas (även om Hembygdsföreningen kan få bidrag från sin centralorganisation så krävs nog mer), det krävs nya beslut i Kommunstyrelsen om rivningen, formerna för vem som står som ansvarig för verksamhet/hus måste diskuteras och mycket annat. Men det rullar på bra nu, och jag tror att vi under våren borde kunna komma i mål med både diskussioner och beslut. Det vore bra för Vivalla.

Nio punkter för ett ännu bättre Norrcity!

Tillbringade seneftermiddag och kväll på ett intressant seminarium om handeln i Örebro.

Jerker Söderlind, forskare och ordförande i Stockholms cityförening, föreläste både provocerande och intressant om hur handeln kan bidra till att utveckla staden. Hans huvudtes är att vi måste skapa flöden i staden och att vi inte får vara rädda för biltrafiken. Hellre parkeringshus i city än stora parkeringsplatser i externa köpcentra, typ. Han nämnde Canterbury, Helsingör (Kvickys) och Liverpool One som goda exempel och det finns säkert anledning att titta närmare på de exempel han lyfte fram.

Fredrik Kolterjahn, från HUI, redogjorde sedan huvudsakligen för handelssiffrorna, som visar att Örebro står starkt och att det går i rätt riktning. Men också att det behövs mycket mer. Siffrorna för 2009 visar att det går i rätt riktning, särskilt för handeln i Örebro. Nu sker mer än hälften av länets dagligvaruhandel i Örebro, och nära 80% av länets sällanköpshandel sker i Örebro. Båda de siffrorna redovisar en ökning. Och faktum är att Örebros handel haft högre tillväxt än riket under 10 av de 20 senaste åren. Dock har länet tredje sämsta försäljningsindex i riket.

Hur som helst är handeln en otroligt viktig del både av Örebros tillväxt och för Örebros utveckling. Cirka 2000 personer jobbar i handeln (i city, på Boglundsängen, på Aspholmen och i Marieberg) och omsättningenär över 6,5 miljarder kronor per år! Det är en helt avgörande del för att vi ska ha resurser att satsa på skola, äldrevård, förskola och busstrafik!

Jerker Söderlind hade en hel del uppmaningar och har dessutom lett arbetet med en idéskiss för utvecklingen av norrcity. Några slutsatser som han pekade på:

  • Om kommunen är aktiv och tar fram ordentliga planer för utvecklingen av till exempel Boglundsängen behöver ni inte fundera så mycket på ”motsättningen” mellan city och Marieberg
  • Norr ska komplettera, inte konkurrera med södercity. Det ska vara exklusivt, tokbilligt eller annorlunda.
  • Norrcity bör bli Örebros framsida, men det bygger på att ni bevarar resecentrum. Järnvägsgatan kan bli en ny huvudgata, där tvätterier och service finns. Det behövs mer tillfart (även för bilar) och fler parkeringar på norr

Jag såg till att korpa åt mig hans bilder och började omedelbart fundera på vad Örebro kommun kan och bör göra. Men under diskussionerna roade jag mig med att sätta ihop en åtgärdslista för norrcity. Det blev nio punkter som kan vara början på en diskussion (de lär inte vara de färdigutformade förslagen…):

1. Öppna storgatan för biltrafik (i låg hastighet på de gåendes villkor, med korttidsparkeringar på sidorna).

2. Arkitekttävling för att bygga något snyggt och bra på den tomma tomten mittemot Resecentrum (mittemot SCB).

3. Skapa ett servicecenter för kommunal service  på norr dit man går för allt från förskoleanmälan till bygglov.

4. Bygg ut Resecentrum, skapa fler arbetsplatser & service (finns formulerat i klok motion från Peter Dahlgren och Jonas Karlsson, läs den här!)

5. Bygg studentbostäder på gamla fängelsetomten (parkeringen vid Karolinska skolan). Det är som jag brukar säga: studenter är en av få grupper som är kunder både i billiga livsmedelsaffären (Ali Baba), i WE-butiken och coola klädaffärer och hos skivaffären (Najs Prajs). Med andra ord perfekta på norr – så kan WE-butiken lägga en till affär där…

6. Välkomstcenter på vattnet vid järntorget (stora turistbyråer är inte framtiden, men varför inte kombinera turistinformation med utställningar om föreningar/företag eller andra som har något att visa, lite som Umeå gör nu inför Kulturhuvudstadsåret).

7. Förtätning för att skapa fler bostäder på norr – det är en förutsättning för att mer handel ska bära sig.

8. Pendeltågstrafik i länet förbättrar tillflödet, särskilt till norrcity.

9. Stärk Kulturhuset, se till att alla förstår att det är en av Örebros bästa scener!

Kan inte vänta på att få ta itu med det på allvar!